brandy del 2 <3
dom sista dagarna i spanien var inte kul. jag ville verkligen bara hem..
på måndagen när jag kom till stallet stod du där i hagen och gnäggade mot mig när jag kom, då började jag gråta. <3 jag och elin släppte ut ronaldo och brandy i stora gräs hagen.. du var så lyklig! du galopperade ut i hagen och bockade utav glädje. <3 den dagen känndes overklig! jag satt ute hos dig i hagen och bara tänkte, hoppades att dom sätt fel eller vad som hälst. jag var hos dig till kl 9 på kvällen och att lämna dig var det svåraste jag någonsin gjort. det gjorde helt seriöst så jävla ont att ta förväl! det går inte att beskriva <3
på måndagen när jag kom till stallet stod du där i hagen och gnäggade mot mig när jag kom, då började jag gråta. <3 jag och elin släppte ut ronaldo och brandy i stora gräs hagen.. du var så lyklig! du galopperade ut i hagen och bockade utav glädje. <3 den dagen känndes overklig! jag satt ute hos dig i hagen och bara tänkte, hoppades att dom sätt fel eller vad som hälst. jag var hos dig till kl 9 på kvällen och att lämna dig var det svåraste jag någonsin gjort. det gjorde helt seriöst så jävla ont att ta förväl! det går inte att beskriva <3
på tisdagen då du var borta vaknade jag kl 7. räknade ner timarna.. när klockan slog 9 viste jag att du var borta.. jag satt och kollade på min mobil.. trodde att dem skulle ringa och säga att han levde. men den ringde inte. jag var tvungen att gå till skolan och hämta böcker och på vägen dit gick en duva efter mig hela vägen, det kanske var han. i skolan träffade jag alla mina kompisar. jag kunde inte prata, det gick inte.
på vägen tbx stod duvan igen och följde mig hela vägen hem. och det är sant.
nu har det gått ett tag sedan han dog och jag har fortfarande inte slutat hoppas. jag kan komma på helt konstiga saker som att alla bara har lurat mig och att jag skulle få honom i konfa pressent. jag vet att det aldrig skulle hända men ändå. ibland kan jag inbilla mig att han s tår i hagen med alla sina kompisar, eller står i sin box.
men sanningen hinner ifatt en.
kännslan utav att förlora något man älskar så mycket går inte att beskriva! det är hemskt..
och folk som tänker: det är bara en häst?
seriöst ni kan ta er i röven (ursäkta) men tänk er själva att ni träffar en person som ni träffar 3 dagar i veckan (ibland varje dag) i 7 månader. då tycker man om den personen, inte sant? det är samma sak med hästar!
nu har det gått ett tag sedan han dog och jag har fortfarande inte slutat hoppas. jag kan komma på helt konstiga saker som att alla bara har lurat mig och att jag skulle få honom i konfa pressent. jag vet att det aldrig skulle hända men ändå. ibland kan jag inbilla mig att han s tår i hagen med alla sina kompisar, eller står i sin box.
men sanningen hinner ifatt en.
kännslan utav att förlora något man älskar så mycket går inte att beskriva! det är hemskt..
och folk som tänker: det är bara en häst?
seriöst ni kan ta er i röven (ursäkta) men tänk er själva att ni träffar en person som ni träffar 3 dagar i veckan (ibland varje dag) i 7 månader. då tycker man om den personen, inte sant? det är samma sak med hästar!
Kommentarer
Postat av: josephine
precis samma sak för mig, ser beauty stå och beta i hagen ibland för några sekunder... <3
Trackback
