Brandy.. <3

vet att jag har skrivit detta förut men i och med att jag har fått många nya läsare så skriver jag det igen!
fick en fråga varför jag inte skriver så mycket om brandy.
ja svaret är att i julas blev han halt, riktigt halt.. vi försökte med allt som gick! jag åkte dit i stortsätt varje dag och gick med honom 30-40 minuter när det var ca 22- grader det var väldigt kallt men man gör ju allt för den man älskar, inte sant?
efter 7 veckors blev han frisk förklarad! shit pommes vad lycklig jag var! :) jag fick skritta honom i 15 min och dom 15 minuterna gick alldeles för snabbt! helt underbara minutrar måste jag säga..
jag skulle precis få börja trava honom på lördagen men när jag kommer dit kommer terese fram och säger att han hade jätte ont och att han knappt ville gå ut i hagen så att jag nog inte kunde rida honom. jag ringde katarina som fixade med veterinär och sånt och hon sa att vi skulle kolla om han fortfarande var halt, och det var han.. i höger fram.
vi kallade dit en veterinär som skulle kolla på honom igen och han var riktigt halt i 3 ben. båda fram och höger bak.
vi bestämmde att han skulle röntgas och de blev han men jag följde inte med och det är jag tacksam för, för att det hade jag aldrig klarat av. vi hade idrott i skolan samma dag som han röntgades, vi körde strump fotboll och jag vägrade att spela i bara strumopr och när folk sa till mig att ta av skorna så sa jag "nej, jag tänker inte halka och bryta benet för att idag kommer min häst att bli frisk så nu får jag börja rida igen" (trodde jag) jag var hemma och väntade på att mamma skulle komma, när hon kom sprang jag ut till henne och frågade hur det hade gått. det räckte att jag såg hennes ansikte så förstod jag.. det hade inte gått bra.. Brandy hade fått artors i alla de halta benen och det fanns inget man kunde göra åt det. han skulle avlivas! mitt liv förvandlades till en riktig mardröm. jag kunde inte gå i skolan de första dagarna för jag kunde inte tänka allt var verkligen helt svart!
och när jag väl var i skolan satt jag bara och tänkte på brandy. jag fick dåligt betyg på en massa läxförhör som jag sedan inte ens visste om att jag hade gjort..
jag var hos brandy varje dag och inget kunde hindra mig, om jag så var tvungen att gå dit så skulle jag dit.
den 25 april var våran sista dag, jag var hos dig hela dagen och på kvällen när vi skulle skiljas åt för alltid kändes det som om jag skulle dö, det var det värsta jag någonsin har gjort och bara tanken på att det var sista gången jag såg dig var hemsk!
brandy åkte till himlen den 26 april detta året och jag saknar honom mer än allt annat!
kännslan att förlora det som betyder mer än livet går inte att beskriva med ord men här fick ni lite info om hur det var när han togs bort..

med dig var jag trygg <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0